Tidsperiodens litteratur: Forntiden

Tidsperiod:

Vad är typiskt för tidsperiodens litteratur? (50 - 100 ord):

Ge exempel på tre verk från tidsperioden:

Förklara vad de handlar om (50 ord/verk):

Förklara varför de kan ses som typiska för den aktuella tidsperiodens litteratur (minst 50 ord /verk):

Forntiden 4000- 700 f.Kr.

Det var under forntiden som de första skriftspråken skapades, det var ca. 2500 f.Kr.

Det typiska för forntidens litteratur var att man sjöng väldigt mycket religiösa sånger, berättelser, levnadsregler, skrönor, och diktberättelser (Epos).

Man var även under denna tid väldigt troende på religioner och Gudar, och därför skrevs det väldigt mycket om dem. Man skulle ofta lära sig långa berättelser, och började därför sjunga verserna för att kunna memorera historierna. Därför förekom även många upprepningar i både historierna och sångerna. För att kunna memorera allt använde de därför en minnesteknik som kallas mnemoteknik. 

Litteraturen under forntiden var byggt på en muntlig tradition.

Ett verk från forntiden är Gilgamesheposet, det fanns i Mesopotamien och var skrivet på vers. Texten är skriven på 12 lertavlor med kilskrift på babyloniska. Det är den kändaste eposen från forntida främre Orienten.

Den handlar kortfattat om en härskare som möter ett jämstarkt naturbarn, de blir vänner och ger sig ut på äventyr.

Gilgamesheposet kan ses som typiskt för tidsperiodens litteratur genom att den är skriven på lertavlor. Det var ett väldigt vanligt sätt att skriva på, även kilskriften. Det var genren av epos och poesi vilket var typiskt eftersom att det är lätt att memorera. Man använde även bilder i berättelsen, det gjorde det lätt för folk som inte kunde läsa att förstå. Verket hade även gudar med i boken, som var vanligt. Berättelserna som skrevs under tidsperioden var oftast en blandning mellan en legend och historia. 

De dödas bok från Egypten är ett annat verk. 

Det är en begravningsbok som man användes under farao-tiden och nedtecknades oftast på Papyrus. Man ansåg att det var en slags instruktionsbok om vad som händer efter döden. Antingen skrev man delar av boken på svepningen eller la delar av boken i kistan.

Typiskt för de dödas bok är att det är skrivet i bilder och inkluderade många olika gudar. Gudar var väldigt viktiga i verken som skrevs under forntiden. Att man under forntiden skrev och spekulerade om döden var också väldigt vanligt. De dödas bok är mestadels skriven runt olika mytologier. 

Det tredje exemplet på verk från forntiden är Höga visan. 

Det är en bok från gamla testamentet, det är en samling av kärleksdikter där brud och brudgum sjunger om varandras kärlek för varandra. Den var tillskriven för Salomo traditionellt.

Det finns olika tolkningar av verket, ett är b.la. att sångerna är om kärleken mellan Gud och Islam.

Det typiska för Höga visan under tidsperiodens litteratur är att den är skriven som sånger, den är kärlekslyriker, vilket är vanligt för tidsperioden. Även denna inkluderade bilder som visade olika berättelser och visor.