Elektricitet

Fläkten

När man slår igång strömbrytaren håller friktionen kvar propellern på rotatorn, eftersom att propellern är större än rotatorn så går det snabbare för rotatorn att sluta snurra, medanst det tar längre tid för motorn. Det innebär att propellern fortsätter att snurra längre och lyfter från rotatorn.

propellern lossnar inte från motorn förrän strömmen bryts pga friktionen.
Ett tungelement fungerar med hjälp av magnetism. Man måste ha en bit magnet som man ska hålla mot ena änden av tungelementet för att det ska skapas energi.
Några tillfällen det är bra att använda tryckströmsbrytaren är när man ska skicka ex. morsekoder. Skjutsrömsbrytare när man vill ha mer el som ska vara under längre tid, ex. att tända lampor eller slå igång maskiner. Tungelement fungerar då man har mycket magnetism i närheten, det är dessutom ett energisnålare sätt att få långvarig el.

Om jag kopplar in ytterligare en batterihållare så blir det en starkare energi, och det går snabbare för propellern att snurra fortare. Detta eftersom att det blir mer ström som färdas genom kopplingen.

Kopplingsschema:

Lysdioden

När jag kopplar kretsen lyser lampan.
När jag bytte ut P3 mot en resistor på 100Ω så slutade lampan att lysa, motståndets funktion är resistans. Det är delen som hindrar protonerna och elektroner från att färdas lika snabbt.

Ja, lysdioden tändes när jag bytte ut glödlampan mot den. Detta för att det krävs mindre energi för att lysdioden ska lysa. Detta är ett halvledarmaterial, det varken leder eller bromsar.
Fördelen med att använda lysdioder är att det inte behövs lika mycket energi, så om man inte vill förbruka lika mycket energi och därmed spara pengar. Det är bra med ex. ljus som behöver synas mycket och sticka ut, för att man ska uppmärksamma dem snabbare. Det är även längre livslängd för en lågenergilampa

Nej lampan lyser inte då man byter håll, eftersom att det är alltid från pluspolen till minuspolen protoner elektroner färdas. Och med lysdioden, som bara släpper in energi från ena hållet gör att det färdas från minus till plus, och då fungerar det inte.
Användningsområden för en diod/lysdiod är för lampor, trafikljus, stereo, fjärrkontroller och liknande.
Den gröna lysdioden fungerar inte på samma sätt som den röda. Den gröna har svagare ljus än vad den röda har. Detta beror på att den röda har en mindre resistor, och därför behovs det mer energi för att den ska kunna lysa. Den gröna har däremot ingen resistor.

 Lysdiod ritning





























Transistorn
När jag slog igång ihopsättningen så började lampan lysa, fast det var väldigt svagt.
Detta beror på att energin strömmar genom transistorns bas. Det är väldigt lite energi som krävs för att de ska kunna lysa och passera i transistorns bas.
Om jag kopplar in en lysdiod mellan A och B punkterna så börjar den lysa. Om jag sedan reglerar motståndet hos potentiometern så lyser lysdioden olika starkt. drar jag den för mycket neråt så kommer det ingen energi till den och den lyser inte alls.
Det går en lite ström genom basen, eftersom att det är genom emittern som den mesta strömmen far igenom. Hade den mesta strömmen farit igenom till basen hade inte lampan lyst, pga. resistorn.
När man säger att basströmmen öppnar transistorn är det för att det när det kommer ström mot halvledaren så öppnas den upp och då färdas strömmen från basen till antingen emittern eller kollektorn.
Strömmen vid emittern påverkas när man ökar och minskar strömmen som kommer in vid basen genom att de kommer mer ström till lampan, beroende på om min minskar eller ökar strömintaget.


Fotomotståndet
Det olika motstånd jag kan använda som det syns att lampan är 30, 31 och 32. Alltså resistorn med   100 Ω, 1000 Ω och 5100 Ω är de som lyser.
Resistensen är för stor för att batterierna ska orka lysa, därför så lyser inte lampan alls om man sätter på ett fotomotstånd.
Om jag täcker för fotomotståndet så slutar lampan som är kopplad att lysa, lyser jag på det påverkas inte lampan utan fortsätter att lysa likadant.
Fotomotståndets resistans ändras då det träffas av ljus genom att man kan se fotomotståndet som en strömbrytare som påverkas av ljuset. Om det inte finns något ljus så blir resistansen så hög att lampan inte lyser, och ju mer ljus det kommer igenom fotomotståndet desto mer lyser det, eftersom  att resistansen minskar, och mer ljus kan släppas igenom och färdas igenom.

Kopplingsschema fotomotståndet




En transistor används i kretsen för att strömmen ska färdas till lampan och genom fotomotståndet.
Ett fotomotstånd kan användas på platser med automatisk belysning, eller saker osm ska lysa under ex dag eller ljustid. Ficklampor eller miniräknare ex.
Kretsen fungerar inte om man byter ut lysdioden mot 2,5 V lampan. Detta eftersom att batterierna inte har nog med ström. Det är för lite kraft i fotomotstånden för att lampan ska kunna lysa.




Förstärkning de Lux
Täcker jag för fotomotståndet så börjar lampan lyser starkare än vad den gjorde innan. Detta eftersom att det är så transistorn fungerar, ju mörkare det blir desto mer ström släpper transistorn igenom.
Denna krets kan användas på kvällarna med gatubelysning, på dagarna lyser lamporna nästan inte alls men när det blir mörkt börjar de automatiskt lysa.


Kopplingsschema över förstärkning de lux






Kondensatorn
Strömmen minskar ju längre jag håller ner strömbrytaren, när jag sedan håller ner den en gång till efteråt så går finns det knappt nog med ström för amperemätaren att reagera. Detta eftersom att kretsen går från batteriet runt till ampéremetern och sedan vidare mot kondensatorn. Det är när kondensatorn blivit full av ström som den inte släpper igenom mer ström och då bryts kretsen och därmed slutar strömmen att flöda.
Det är komponenten kondensatorn som stoppar strömmen från att flöda.
Bygger jag om kretsen enligt bilden så börjar lampan lysa svagt under en väldigt kort tid. Detta eftersom att kondensatorn bara samlat på sig en viss mängd ström, och när den når lampan så hinner den bara lysa en kort och svag stund innan kondensatorn blir urladdad.
I denna konstruktion är inte batteriet viktigt, utan strömmen kommer från kondensatorn. Detta eftersom att för att ett batteri ska kunna leda ström krävs det att det kommer ström från plus till minus, protoner till elektroner. Eftersom att det inte finns någon ledning som är kopplad till elektrontillförseln så är batteriet inte nödvändigt, bara kondensatorn.

Likheterna mellan ett uppladdningsbart batteri och kondensatorn är att båda laddas upp, och lyser tills strömmen tar slut. Det är även relativt snabba att laddas upp. Det tar även kortare tid för en kondensator att laddas ur.
Skillnaderna är att ett uppladdningsbart batteri håller längre, kondensatorn är även snabbare att färda strömmen än ett batteri.


Trappljuset
Håller jag ner tryckströmbrytaren så börjar lampan lysa väldigt starkt, när jag sedan släpper på brytaren så fortsätter lampan att lysa i några sekunder, och strömmen minskar successivt.
Uppgiften kondensatorn har är att den gör så att lampan fortsätter lysa fast man släppt på tryckströmbrytaren. Detta för att när man slår igång strömbrytaren så färdas ström genom kondensatorn, och den laddas upp med ström. När man sedan släpper på strömbrytaren så börjar kondensatorns ström att förbrukas, först är det mycket och sedan blir det mindre.
Med potentiometern så styr man om kondensatorns ström ska få släppas igenom till lampan.
Så om man stänger potentiometern så fortsätter lampan att lysa efter man släppt, den lyser en mycket längre stund än vad den gör annars. Detta tror jag beror på att man bryter kretsen till strömbrytaren, strömmen kommer då helt från kondensatorn och strömmen flödar runt i konstruktionen istället för att bli oanvändbar.
Jag tror att en kondensator kan användas så som på bilden i ex. trapphus, lamporna tänds av rörelsesensorer, sen lyser de en liten stund efter någon lämnat byggnaden, sen avtar ljuset sakta.



Vinga och kullen