onsdag 22 april 2015

NO PROV DEL 2

I fotosyntesen förbrukas koldioxid, Vad är likheten och skillnaden på förbränning av etanol som är gjort av raps och förbränning av ett fossilt bränsle?
Skriv förklaringen i inlägget med din bild av fotosyntes och förbränning.

Likheter mellan förbränning av etanol och ett fossilt bränsle är dels att i bensin så är det 85 % olja och 15 % etanol, vilket innebär att man inte kan framställa en effektiv blandning av bensin utan båda ämnena.
Inom olika synvinklar så är egentligen båda dåliga för naturen på ett eller annat sätt, bara att fossila bränslen är ännu mer bidragande till växthuseffekten. Båda är också relativt lätta att få tag på som bilägare.

Skillnaderna mellan etanol och fossila bränslen är att det fossila bränslet kan ta slut OCH är påväg att ta slut, medanst etanolens problem istället är att den tar upp odlingsyta vilket i sin tur innebär att livsmedelsprisen ökar eftersom att mer mark används för att tillverka etanol, vilket ger katastrofala följder i längden för de fattigare länderna. De kan då börja röja regnskog för att få odlingsmark vilket är negativt. Skillnaderna är också att etanolen släpper ut lika mycket koldioxid som trädet tog upp, så det är det blir där en balans. Medanst fossila bränslen egentligen inte alls samlar upp koldioxid utan släpper bara ut.

Fördelarna med etanol är att det skapas på naturliga grödor, ex. raps, majs och potatis, vilket bidrar till att sänka växthuseffekten eftersom att man inte använder fossila bränslen.
Etanol minskar också slitaget på bensinmotorer sägs det, vilket i längden är positivt eftersom att man inte lika ofta behöver byta ut motorerna vilket är dyrt.
Det finns dock nackdelar med etanol, samma mängd etanol förbrukas snabbare än fossila bränslen/bensin.
Det blir också ökade mängder av marknära ozon av etanol och är otroligt känslig mot kyla och blir då svårstartad.
Etanol kan också orsaka problem i bränslesystemet, vilket innebär att man kan måsta besöka verkstad och det orsakas dyra kostnader.
Själva processen till att skapa etanol är dock inte miljövänlig och odlingen av vete m.m. tar upp odlingsytor där man skulle behöva odla mat istället.

Fördelarna med fossila bränslena är att det är billigt och lättillgängligt, det är också lätt att transportera och hantera.



De största nackdelarna med fossila bränslen är dels att de är på väg att ta slut och är extremt dåligt för miljön, kol är också dåligt för vatten och släpper då ut både koldioxid   och kvicksilver.

Bildkälla : 
Anser är en pålitlig källa.
Källor:
Har blivit faktagranskat av Johan Jansson som jobbar vid Umeå universitet.
Flera källor skriver samma.
Antar att denna sida är säker eftersom att andra hemsidor skriver samma.
Svenska dagbladet bygger på fakta som är säker.


Det anser jag är en säker källa eftersom att flera källor anger samma information.

måndag 20 april 2015

Växthuseffekten och hålet i ozonlagret, två olika miljöproblem

Del 1
Den ökade växthuseffekten och det uttunnade ozonlagret. Två miljöproblem, som blandas ihop ibland. Din uppgift är att göra ett blogginlägg med rubriken: "Växthuseffekten och hålet i ozonlagret, två olika miljöproblem" där du beskriver vad de två problemen innebär och vad som kan göras för att minska dem. Använd gärna bilder och länkar! Du har tillgång till nätet och kemiboken, men kom ihåg att ange de källor du använder!


Under denna lektion ska alla publicera så långt de kommit på sin blogg, men du kommer att få fortsätta arbeta med inlägget senare.


Del 2
I fotosyntesen förbrukas koldioxid. Vad är likheten och skillnaden på förbränning av etanol som är gjort av raps och förbränning av ett fossilt bränsle? Skriv in förklaringen i inlägget med din bild av fotosyntes och förbränning!







Vad är ozonlagret för något?

Ozonlagret (O3) är ett skydd vi har runt jorden som skyddar mot solens starka UV-strålar, det ligger som tjockast vid stratosfären och är ca 20- 40 meter hög.
Den består av tre olika syreatomer och den kemiska beteckningen är O3. Ozon består av syre (O2). Det är en reaktion mellan syreatomer och syremolekyler.

Miljöproblemet med ozon är att olika kemikalier bryter ner ozonet, klorflourkarboner som oftast finns i sprayburkar och i ex. kyl och frysar. Haloner som används i b.la. brandsläckare och HCFC som används vid tillverkning av skumplast vid isolering.
Det finns 8 olika kemikalier som är klassade som farliga mot ozonlagret av EU.

När ozonlagret sedan bryts ner så blir mer påverkade av de farliga UV-strålarna och eftereffekterna kan resultera i cancer eftersom att våran kropp får permanenta skador av UV-strålarna, våra celler delar sig eller får instruktioner som vår kropp inte känner igen.

Vi kan försöka sänka på alla olika ämnen som förstör ozonlagret minska produktionerna och återanvända nödvändiga men farliga ämnen, och för sin egen skull kan man använda solskyddsfaktor och där ozonlagret är tunnare, i ex. Australien så kan man bära kläder som täcker lättpåverkade kroppsdelar.

Bildkälla: http://natgeo.se/natur/miljo/radda-ozonlagret-och-skapa-mer-vaxthuseffekt

Vad är växthuseffekten för något?

Växthuseffekten är ursprungligen en helt naturlig process som hindrar delar av solens långvågiga strålning att lämna jordens atmosfär utan fördröjer värmestrålningen.
Solens strålar åker ner på jorden, studsar uppåt och molnen släpper ut en del av värme men resterande som inte lämnar jorden studsar tillbaka ner osv.
Växthusgaserna består mest av koldioxid och vattenånga, men även metan, ozon, dikväveoxid, svavelhexaflourid och fluorföreningar.

Problemet med växthuseffekten är att om det blir för mycket av något av ämnena som finns i växthusgaserna så skapas en obalans. Vi tar exemplet koldioxid som bidrar mest till den förstärkta växthuseffekten.
Koldioxid släpps ut av fossila bränslen som består av olja, och tas inte upp av samma mängd som förut eftersom att vi hugger ner skogen som tar upp koldioxid i fotosyntesens process.
När koldioxiden ökar så släpps inte den rätta mängden av värme ut och in och den långvågiga strålningen som ser till att det blir precis rätt balans. Det blir då global uppvärmning och medeltemperaturen stiger på hela jorden, vilket bidrar till stora naturkatastrofer.


Länderna som ligger nära ekvatorn skulle få torka och minska sin livsmedelsproduktion, de länderna är fattiga och ofta behövs all mat de får och det är mycket folkrika länder, det skulle kunna leda till svältkatastrofer.
Det skulle också öka regnrika områdens mängder med regn och områden med lite regn om året skulle få ännu mindre, vilket påverkar odlingar och människor, djur och växter.

Havsnivån skulle också stiga med stora mängder eftersom att Antarktis glaciärer skulle smälta, och man tror att världens hav skulle stiga med 5 meter inom de närmsta 100 åren.
Ex. Landet Bangladesh skulle då drabbas av återkommande översvämningar och många skulle mista livet.

Det finns vissa regler och mål EU tillsammans har kommit överens om för att kunna sakta ner växthuseffekten, man ska innan år 2020 ha sänkt växthusgasutsläppen med 20 procent och sänka elförbrukningen med 20 %.
De ska också ha höjt andelen biogas till 10% och höja andelen förnybar energi till 20 procent.
Det finns också vissa överenskommelser, man har diskuterat ändringar om handel och utsläppsrätterna samt ansvarsfördelning angående utsläpp av växthuseffekterna hur de skall fördelas.
Man har också bestämt nya regler angående minskade utsläpp för branscher som förut inte infattade utsläppshandeln.

Ansvaret för växthuseffekten har vi människor som också har skapat obalansen. För att kunna minska växthuseffekten måste vi minska våra utsläpp och se till att vi är väl medvetna om vad vi kan göra åt det.

Det man kan göra för att minska växthuseffekten är att vi kan minska på utsläppen av fossila bränslen och koldioxid, man kan börja cykla och gå istället för att använda bilen. Man kan alternativt ta bussen eller tåg istället för flygplan.
Man kan spara på vattnet och inte slösa på energi eftersom att de stora industrierna släpper ut mycket koldioxid och växthusgaser vid skapandet.

Man kan börja köpa närproducerat, då slippar lastbilarna köra långa sträckor enbart för att det blir billigare för individen, eftersom att lastbilen släpper ut mycket koldioxid.
Det är vi i de rikare länderna som främst måste sänka på utsläppen eftersom att de fattigare länderna har inte den möjligheten att leva i den lyxen vi lever i.
bild: http://svn.universeum.se/k_vaxthuseffekten_1.htm

Källor:
Anser att forskning.se är en pålitlig källa eftersom att den är skriven av ex. eltillverkare, och energimyndigheten.

Naturvårdsverket är en säker källa.

Miljöportalen är skriven av chalmers och göteborgs universitet, så det är kunniga personer.

http://www.vaxthuseffekten.org
Denna källa anses trovärdig eftersom att det är flera olika källor som anger samma information.